Vad roligt att du är tillbaka kära bloggläsare. Hoppas du haft en god helg och känner dig redo för 2016. Jag kommer att hålla på här även i fortsättningen med ett par inlägg i veckan (onsdag + fredag är siktet inställt på) och du kanske läser en del hoppas jag. Jag börjar med något jag hoppas du inte såg: SVT Nyheters Årskrönika nån dag innan nyårsafton.
När jag sett den digra genomgången av världens elände med terrorism och förtvivlade människor i Europa kände jag: Herregud va´dystert. Någon dag senare träffade jag en gammal vän på nyårsfest som spontant frågade mig såg du Årskrönikan på TV? Det hade jag ju och Tove slog med stark indignation fast ”Så kan man inte göra! Bara visa en massa elände i en hel timme. Det borde vara förbjudet.” Och visst hade hon en poäng, Man kunde istället gjort ett program om solidaritet och inslag av hopp istället för alla dessa trasiga människor.
Det är ju lite som med fågelmatningen. Man kan se en vanlig oansenlig svart fågel men också en älskad vän. Herr Koltrast som med en imponerande frenesi går loss på ett fjolårsäpple. För vi har ett avtal han och jag. Jag ser till att det finns frön för alla hans fågelkompisar och ett och annat gammalt äpple bara för honom genom hela den mörka vintern. För jag vet ju att det finns hopp också. Jag matar och han sjunger himmelskt för mig, från en grantropp om en 3-4 månader under en lång ljus vårkväll, nöjd och glad över livets återkomst. That´s the deal!