EM i fotboll, cykellopp kors och tvärs över Italien och Frankrike och nu OS i två veckor.
Sänds i 5 olika kanaler och på tider som inte funkar särskilt bra för en svensk. Dessutom så stämmer sällan tablåerna med vad som verkligen sänds. Med andra ord så hamnar man i sporter som man inte tänkt sig och ärligt talat – inte ens visste fanns.
Nyss så blev det basket… öh tänker du, basket? Men det finns bara ett mål, en korg, en halv plan. Som när man spelar basket på en trång bakgård. Basket 3×3 heter grenen tydligen. Bågskytte i lag, hmm… Korea vann visst det sömnpillret.
Sen fadäsen när van Vleuten trodde hon vann damernas cykellopp. Sträckte upp händerna och jublande över mållinjen, väl värd detta efter ha missat förra OS-chansen för 5 år sedan efter otäck krasch. Det var bara ett problem, några meter bort låg en österrikiska och hyperventilerade, i mål sedan en minut. Fullständigt okänd, glad amatör som bara körde som en galning utan taktik från första till sista tramptag.
Och sen ärligt.. Surfing som OS-gren. 10 minuter simmande ut för egen maskin i vågorna och sedan kanske 20 sekunder i en fin våg. Obegripligt poängsystem. Entusiatiska kommentatorer som talar om att det är jättespännande. Jo tjena.
Sen finns ju spektakulära grenar som Hoppa bort med en okänd västmanlänning som vinnare, även här tomt på läktarna.
Som tur är finns det ju sånt man känner igen också. Fotboll. Men vänta här trodde jag att maxåldern för herrspelarna var 23, Dani Alves är väl både tunnhåriga och 38+!!
Tacka vet jag damfotbollen, de bästa tjejerna i ett lag på väg mot en svensk medalj.
Och nästa vecka börjar fri idrott. Kanske också maraton för inkontinenta. Vem vet?
Maraton för inkontinenta bl.a.