Så här i slutet av bloggandet så kan man återvända till gamla poster. I augusti 2015 skrev jag så här under rubriken ”Sånt man kan göra som pensionär”:
”Läsa en bok i ett svep med enbart mat och sovpauser. Låta sig dras med i en berättelse från Nordnorges karga kuster.”
Boken jag skrev om var den första i en triologi av den norske författaren Roy Jacobsen. Jag hade tidigare läst hans ”Underbarn” som jag gillade mycket.
”De osynliga” var en gripande historia om fåordiga människor som gör allt de kan för att överleva krigstider med mänsklig värdighet i behåll. Del 2 ”Vitt hav” blev jag lite besviken på men den sista delen är fantastisk. I ”Fartygets ögon” söker en ung mor med sitt lilla barn efter barnets far som försvann i krigets kaos. Och alla är inte glada över att kriget är över.
Ett tips på bra litteratur som lär en mycket om andra tider och förhållanden och människors liv.
Andra mycket bra böcker som jag minns från våren:
Klubben av Matilda Gustavsson och Testamente av Nina Wähä. Något för sommarläsning hemmavid, i isolering?