Nog tycker fåglarna att våren kommit. Talgoxe och blåmesar pumpar på, hackspettar smattrar och markerar revir. Nötväckans varierade sång hörs överallt här ute på slätten. Sånglärkor och tofsvipor har både hörts och setts.
Men det känns inte riktigt så ännu, grådis och i skrivande stund ingen riktig värme.
Vi får trösta oss med en riktigt bra vårskiva. Freddie Wadling har återigen gjort ett fantastiskt bra album. Samarbeten med andra artister, Stina Nordenstam framför allt, covers på Håkan Hellström och 60-tals schlagers – allt bättre än orginalet, men även en tonsättning av Harriet Löwenhjelms ”Bön om våren” skriven i början av förra århundradet. De längtade då också…
Nu tiger nattluften vårlig och klar ty gryningen varslar han redan. Men allra överst på himmelen far en bleklagd måne i nedan.
Ty Gud haver skänkt oss sin signade vår och snön han töar i ljuset. Fast allt, som tinade upp igår i natt ligger åter fruset.
Och var jag en älg eller var jag en lo som löper i villande skogen. Men nu är jag en mänska som mist sin ro och lossat av rätta fogen.
Förhoppningsvis är hela denna bloggpost inaktuell när du läser den. Då får vi ta till Tranströmmer igen!