Först trilla jag ner från stegen
sen kröp jag
med gips och ”foam walker” lärde jag mig ”gå”på toa
sen blev jag inplastad sittande i duschen
hasade mig mig på ändan några få trappsteg i hemmet
lärde mig ta mig ned dessa ynka två steg med krycka
satt och tittade på trädgården i rullstol på trappan
och längtade ut och såg på när en granne klippte gräset.
Kunde ta mig ut till växthuset med betastöd för att vattna, vilken seger!
Nästa steg blev att hasa sig upp på övervåningen och sova i egen riktig säng.
Plötsligt gick jag på två kryckor,
inte så hopplöst svårt som det verkade första gången hos sjukgymnasten
Började köra bil och en värld utanför öppnade sig för första gången på 2 månader
En krycka, i alla fall inomhus
Cykel till postlådan!
Enklare trädgårdsarbete.
Ingen krycka på jämt underlag och överblickbar distans, hemma
Det är väl där jag är nu, tränar och tänjer, mjukar upp fotled
och så upp på motionscykeln för en stund i 13 km/h
Varje vecka minst: check hos Rehab Väst
Idag gick jag fram och tillbaka hos sjukgymnasten utan krycka
Blev imponerad av mig själv
Min sämsta gren: gå på stan, liksom bara strosa runt.
Och det är väl målet just nu,
att kunna gå snyggt kortare sträckor utan kryckor nån annanstans än hemma.
5 månader har gått denna vecka, herregud, och än långt ifrån klart om 5 månader kanske
Då är det snart vår igen.