Så kändes det efter att man kommit hem efter 1½ veckas frånvaro från trädgården men nu börjar kontrollen över de 1500 kvm återställas. En explosion av växtkraft, men nu så är gräset klippt, utblommade liljor avklippta, rabatter rensade, rabarbern och gräslöken avsmakad och grästrimmern har gjort sitt första segertåg över tuvorna.
Fint och graciöst vajar mina kungsängsliljor på samma plats sedan 20 år. Inte så många men ändå. Lite mera imponerande är säkert Kungsängen utanför Uppsala så här års. Där har de blommat i stora mängder sedan mitten av sjuttonhundratalet efter att de spritt sig från importerade holländska lökarna. Då kallades de daamblomma. Daam efter spelet dam, rutmönstret har även inspirerat tyskar – Schachbrettblume (schackbräde) och norrmän Rutelilje. Betydligt mera anslående är sägnen att på Kungsängen växer varje det upp en röd för varje dansk som dött där i nått gammalt slag, de vita symbloiserar en svensk som stupat. Även hos mig är de röda betydligt fler. Skönt. På engelska heter den Snakes Head men ändå mera dödligt är det faktum att den innehåller C27H43NO3. Kräkningar, spasmer, hjärtstillestånd. Nice!
Hälsningar från en besserwisser