Julen 1981 hade jag hemlängtan, och undra på de´. Det hände sig på den tiden att man fick brev och ingen kunde varken stava till SMS eller reseblogg. Ville man ringa fick man söka upp någon telestation och använda telefonhytt för utlandssamtal, tänka sig.
I december hade jag kommit till Nepal och satt nu på backpackerhotellet Katmandu Lodge i Nepals huvudstad. Längtade efter nära och kära. Kanske var det första julen när man var långt borta. Men till tröst hade jag varit nere på det lilla skumma postkontoret i Katmandu och hämtat julpaket. Där fanns brev från vänner och familj. Och så fanns en liten plastburk med glögg och några pepparkakor. Glöggen hade läckt och pepparkakorna var i småbitar men vad gjorde det? Doft och smak av jul och hemma.
Den julen minns man, julen 2018 blir nog precis som vanligt, kan man ju hoppas. Kanske inte minns den lika tydligt om ett par decennier.
När julhelgen var över 1981 hade jag lämnat Katmandu och vandrade i Himalaya, då var jullängtan långt borta.
God Jul och tack för i år. Vi ses i januari igen!