Kompost!


Från min uppväxt, slutet 50-tal – början 60-tal minns jag slaskhögen. Bakom utedasset var en hög där man helt enkelt tömde slaskhinken. Minns den som en blöt hög där det alltid låg potatisskal överst. Det var förstås en kompost det med, även om ordet inte fanns då, i alla fall inte i enkelt folks medvetande.

Min nästa bekantskap med kompostbegreppet var under min torpartid på 80-talet, då jag trodde man var tvungen att köpa speciellt kompostmedel på trädgårdsaffären att sätta igång processen med. Och det funkade. Minns tydligt hur jag stack innan armen till armbågen i högen och möttes av en förbluffande hög temepratur –  bakterierna hade börjat jobba. Men det är naturligtvis helt onödigt.

Ett gram kompostjord kan innehålla en miljard(!) mikroorganismer och 3 km svamphyfer helt naturligt.

Vårsnickerierna hos mig innefattar nya fräschare kompostbehållare. Samma konstruktion som för över 25 år sedan, tryckimpregnerat virke, skruv, skruvöglor och sprintar. En flexibel och mycket hållbar konstruktion. Minst tre, gärna fyra fack för min tomt med rätt mycket lövträd. Sedan gräver man, luftar kompostjorden, håller den fukltig vid torka från ett fack till nästa och på ett par, tre år har du fin mylla. På början av 90-talet låg byggbeskrivningen i en låda på bygghandeln, (detta var innan internet!), numera hittar du samma ritning via denna länk.

Enkel hållbar, jordnära teknik som bara funkar.