En av Nordens största dagfjärilar har varit på besök på tomten under några juliveckor. Aspfjärilen är kanske inte så vacker men snabb i flykten och när den fladdrar förbi så tror man nästan det är en mindre fågel. Det var väl en tillfällig utflykt ner till marken ifrån asp och grantoppar där hannen har sitt revir ( jo fjärilar har också revir, några trädtoppar, en kulle, ett hörn av en äng).
Hade jag varit 10 år så hade jag inte gått in efter kameran utan sprungit in efter ett trasigt badmintonracket med en bit sommargardin – en fjärilshåv. Sövt ner fångsten med eter och monterat den i samlingen. Ett utmärkt sätt att lära sig Sveriges dagfjärilar och föda ett intresse för naturen i alla dess former.
Numera blir man glad av att känna igen vad som rör sig bland snår och blad. En maffig larv måste jag alltid artbestämma. Vad är den ämnad till, vad för skön varelses gener gömmer sig innanför den tröga, välmatade kroppen?
I nästa liv blir jag nåt annat, en vacker, imponerande varelse som obehindrat rör sig bland högt och lågt.
Limenitis populi – på oväntat besök.