I mitten står Ville, han är finne och på resa. ”30 dagar längs Ishavet”. Ville är väl ingen stor TV-personlighet men han pratar flytande ryska och besöker bortglömda ställen i norra Ryssland, Sibirien. Det blir bra TV. Inget av ställena kommer man komma i närheten av själv. Tex. staden Shoina som håller på att begravas i sand där han bl.a. pratar med en gammal tant men som inte vill flytta hur hopplöst det än ser ut eller så är han långt ned i gruvorna i världens mest förorenade stad – Norilsk, dit går varken väg eller järnväg.
För ett par månader sedan gick ett liknande tvprogram ”Tvärs över Sydamerika” med två glada norska bröder. De pratar ingen spanska men tar sig fram ändå med en glad norsk charm. Lagar bilar och träffar folk. Tidigare på SVT gick en liknande serie då de reste till Mongoliet i en gammal brandbil, minnesvärt program och de kom fram!
Gemensamt har dessa herrar en otrolig förmåga att ta kontakt med vem de än möter, de snackar och skämtar, bjuder på sig själva och är genuint nyfikna på alla de möter. Man blir onekligen lite avundsjuk på deras härliga förmåga att komma folk inpå livet och kunna ge sig i otvunget samtal med vem de än möter.
Om 1½ vecka får jag själv träna men nån Ville är man inte och jag ska varken till Mongoliet eller Ishavet.