Först var det duschdörren som hängde ”på trekvart”. En 2 mm tunt gods i ett av hjulfästena på dörren hade helt enkelt gett upp efter 17 år. Men den svenske tillverkaren hade reservdel, inte gratis men snart hade jag rätt del på plats igen. Så ska det vara, reservdel på lager, lätt att ersätta.
Sedan lade frysen av. Först blir det förstås panik när det gäller innehållet, allt från sommarens sockerärtor, hembakt bröd till färdiglagade varor måste räddas. När det är gjort så övergår man i fasen då man svär över att en 5,5 år gammal kyl/frys kombiskåp inte håller längre. Samsung service tycker dock att det ska undersökas och ev. så räcker det med en mindre reparation. Hoppet stiger om ett hållbarare samhälle. Försäkringsbolaget är snabbt och ”oknepigt”, teknikern som kommer har aldrig hört att det skulle vara så enkelt som att bara byta en sensor. Han gör sina undersökningar och mäter med en app i telefonen och konstaterar lakoniskt, liksom jag: ”Jag undrar vad det kan vara för fel”. Så ett kylskåp med en inte helt pålitlig frysdel går till återvinning. Så komplicerat är det väl inte? All vitt stål och plåt och annat material till tippen! Bedrövligt. Jag är ett tydligt exempel på det som undersökningar visar, att vitvarors hållbarhet har sjungit rejält de senaste decennierna.
Jag är också ett tydligt exempel på en annan trend. Antalet viltolyckor med dovhjort ökar kraftigt i Östergötland. Jag körde på en i december. Den var redan död sedan några sekunder, mötande bil hade redan sett till detta. Hjorten är ”beyond repair” men min bil ser helt ok ut, nästan. Det visar sig att bilen blir stående i 2 månader på verkstad. Långa köer, många viltolyckor. Försäkringsbolaget är igen både tillmötesgående och lättarbetat.
Men allt detta hände förra året, nu är nytt år och nya grejer ska in.
Brings lastbil är redan på väg. Suck.