Det här med att månens bana är lite eliptisk och 1-2 gånger per livstid kommer lite närmare oss än vanligt tycker jag inte var så märkvärdigt. Månen såg väl ut ungefär som vanligt och om jag lever riktigt länge får jag se det om knappt 20 år. Känns inte särskilt upphetsande.
Vad som är betydligt mera märkvärdigt med månen är ju att den ser mycket större ut när den står vid horisonten än högt upp på himlen, fastän det inte är så. Tänk efter och kolla med en enkel mätning via utsträckt arm nästa gång det är månsken så får du se. Att den ser större ut beror inte på att avståndet är närmare vid horisonten (faktiskt lite längre), eller ljusets brytning eller nåt sånt. Det beror på din hjärna! Varför hjärnan lurar dig finns det många teorier om. De gamla grekerna till moderna psykologer har spekulerat, men riktigt säkert svar har ingen. Det är väl riktigt märkvärdigt tycker jag.